I don't wanna be all by myself.

Gud vad jag känner mig ynklig just nu, sitter ensam i min säng och lyssnar på just " all by myself " och gråter. Mitt liv känns verkligen tomt och ensamt. Sometimes I feel so insecure and loves so distant and obscure. Jag förstår inte hur vi människor orkar stå ut med att gång på gång få hjärtat utslitet och trampat på, och hur vi gång på gång släpper någon annan människa nära, delar med sig av sina hemligheter och visar sig sårbar. Ändå gör jag detta gång på gång, jag visar mig sårbar.
Jag längtar efter att känna någon annans hand i min, jag längtar efter en person som får mig att le och som ger mig det där härliga pirret i kroppen. But God hates me, så jag kommer få fortsätta vara all by myself den närmsta tiden.
But I don't wanna be aaaaall byyyyyy myyyyyseeeeeeelf, anymore.

(sorry att ni blev tvungna att läsa det här, men jag är verkligen ledsen just nu. )