Alltså jag slutar aldrig att förvånas över hur löjliga en del människor är.

Att prata om ett lösenord till en löjlig blogg blir tydligen världens drama - som slutar med att det är alldeles för många personer inblandade ( av helt fel anledningar ) , och när någon får slut på argument och inser att han/hon har målat in sig i ett hörn så tar han/hon till dagisfasonerna och kommer med personangrepp där ord som fjortis används. Det är bara så himla skrattretande.
Att påstå att någon är fjortis, och alltid har varit det och aldrig kommer växa upp - utan att ens ha träffat personen i fråga i det verkliga livet känns bara så otroligt barnsligt. Och att sen inte ens kunna förklara varför han/hon tycker att människan är fjortis får mig också att vilja skratta.
Det är ungefär som när man var liten och bråkade med någon - då kunde man säga att personen var en fjortis - bara för att man hade slut på riktiga argument och kände sig dum, då skrek man fjortis, bara för att hävda sig. Dagisfasoner.

Och att gå bakom ryggen på någon är för mig om man t.ex. tror att en viss person har lämnat ut lösenordet ( till den löjliga bloggen ) och då, istället för att fråga personen i fråga om han/hon lämnat ut lösenordet och få ett ärligt svar på en gång ( och slippa en hel del onödigt bråk ), berättar för andra människor att personen i fråga inte går att lita på, han/hon lämnar ut lösenordet till andra personer osv. Det känns bara så löjligt. Varför sprida ut att personen är oärlig när han/hon inte ens gjort något fel? Att anklaga någon utan några som helst bevis - dagisfasoner återigen.